Funktionsnedsättningar och aggressivitet

Aggressiva och trotsiga beteenden är vanligare hos barn med psykiska funktionsnedsättningar än hos barn i allmänhet. Barn som fått en neuropsykiatrisk diagnos t.ex. ADHD, autism, Aspergers syndrom, tvångssyndrom, Tourettes syndrom eller bipolärt syndrom har speciella svårigheter som kan medföra ökad sannolikhet för aggressivitet/trots.

Att ett barn uppfyller de formella kriterierna för en viss diagnos säger något om barnets svårigheter, men det är också så att två barn med samma diagnos kan vara mycket olika sinsemellan.

Många barn uppfyller dessutom kriterierna för två eller flera diagnoser, vilket understryker att en meningsfull bedömning av ett barns svårigheter måste innehålla en noggrann beskrivning av just detta barns svårigheter.

Aggressiva beteenden har ofta att göra med att något är svårt för barnet. När man bemöter  aggressivt beteende hos ett barn förväntar man sig vanligen att barnet skall kunna lära sig sådant som barn i den aktuella åldern brukar kunna. En del barn har emellertid speciella neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som kan medföra begränsningar av vad barnet kan förväntas klara av. För dessa barn är det ofta rimligt att i första hand genomföra  förändringar i barnets miljö. Det kan t.ex. gälla minskade krav på prestationer, bemötande, punktlighet, ordning, osv.

Om aggressiviteten har samband med psykiska störningar som t.ex. fobier eller tvångssyndrom kan specialistbehandling för störningen i fråga bli aktuell. Men även om barnet har en neuropsykiatrisk diagnos kan oftast mycket av det som sägs i dokumenten här på ”Aggressivitet och trots hos små barn” tillämpas. Det gäller ju alltid, diagnos eller inte, att ”skräddarsy” åtgärder för barnet i fråga.

Klicka i spalten till vänster för mer information om dessa psykiska funktionsnedsättningar.