Erfarenheter

Exempel på inlärningspsykologiska utgångspunkter som har varit viktiga i det praktiska arbetet med beteendeförändring hos barnen i projektet.

Inlärningspsykologiska arbetsmetoder
En styrka i inlärningspsykologiska arbetsmetoder är dess förmåga att ge realistiska uppslag till åtgärder. Beskrivningen av problembeteenden i konkreta termer, formulerandet av beteendebrister och överskottsbeteenden, situationsbeskrivningen och analysen av förstärkare utgör en mestadels lättbegriplig och välstrukturerad ram. Föräldrar och skolpersonal tycker ofta initialt att det inlärningspsykologiska arbetssättet är självklart. Ändå kan sättet att se på problem och deras lösningar ibland innebära ett annorlunda och främmande sätt att närma sig mänskligt beteende.

Träningsprogram är en användbar form
Med träningsprogram menas en välstrukturerad form för medveten riktad beteendepåverkan. Vanligast är att man systematiskt förstärker ett önskvärt beteende. Man specificerar det önskvärda beteendet noggrant och förstärker enligt klara regler. Rätt använt är träningsprogram oftast effektivt, i synnerhet initialt. Ofta måste de revideras efter någon tid vilket kräver en viss förtrogenhet med den bakomliggande teorin. I "praktiska råd" på den här sidan finns det material om träningsprogram.

Fällor och hinder 
Föräldrar och skolpersonal hanterar för det mesta aggressivitet och trots bra. De har, ofta på ett intuitivt sätt, lärt sig hur de skall göra. När problemen är ovanligt stora, som här i projektet, fungerar dock inte alltid de invanda förhållningssätten.

Det är lätt att då hamna i fällor t.ex. någon av följande som vi sett upprepade exempel på under projektets gång: Man blir provocerad av barnet vilket oftast leder till konfrontationer som är destruktiva både för barnet och den vuxne. Man hamnar i långa fruktlösa resonemang med barnet.

Det är också lätt att hamna i lägen där man har svårt att komma vidare:
Man har möten om problembarn där man fastnar i att försöka förklara varför barnet blivit så besvärligt men inte kommer till beslut om praktiska åtgärder. Man anser sig inte kunna göra något förrän en ordentlig psykiatrisk utredning visat vad det är för fel på barnet.

Ordning i klassen behövs
Aggressiva och trotsiga barn stör arbetsmiljön i skolan. De ”drar igång” andra barn men har också lätt för att ”hänga på” andra barns störande beteenden. I en del klasser där något barn deltar i projektet är det så oroligt att åtgärder som riktas enbart till just det barnet har svårt att få genomslag. Det har då varit nödvändigt att i första hand arbeta på att få en bättre klassrumsmiljö för att underlätta för projektbarnet. Det inlärningspsykologiska arbetssättet har också fungerat då det gällt att utforma åtgärder för bättre ordning och reda i klassen. En del förslag till åtgärder finns under ”praktiska råd”. Via länkarna här på hemsidan kan du finna många (amerikanska) hemsidor med praktiska råd.

Konfrontationer kan undvikas 
Projektbarnens aggressivitet och trots för ofta med sig konfrontationer med andra barn eller med vuxna där parterna ömsesidigt angriper varandra dvs. i inlärningspsykologisk mening ”bestraffar” varandra allt hårdare. Sådana maktkamper har oftast bara negativa konsekvenser för båda parter. Inom projektets ram har vi goda erfarenheter av ett förhållningssätt som syftar till att bryta eller helt undvika dessa konfrontationer. På lång sikt behövs ofta också ett särskilt träningsprogram t.ex. med målet att lära barnet att lösa konflikter på annat sätt. Läs mer under ”17 råd”.

 
Time out bör tillämpas försiktigt
”Time out” - dvs en form av "utvisning" - fungerar oftast som en ”bestraffning” i inlärningspsykologisk mening. Time out har inom projektets ram prövats i några få fall där andra åtgärder inte varit tillräckliga. Det har fungerat ibland men inte generellt. I några fall har negativa bieffekter lett till att försöken avbrutits. För att time out skall fungera krävs att man har mycket tydliga regler för när och hur utvisning skall ske och att barnet och föräldrarna i förväg fått veta vad time out innebär och när den kan bli aktuell. Time out förutsätter också att alla berörda är överens om åtgärderna och villiga att tillämpa dem. Ju bättre man förberett sig dvs. bestämt sig för när man skall göra vad, desto bättre är det. Att improvisera i trängda lägen är sällan bra. 

Time out kan i bästa fall fungera som ställtid, livspaus, att jämföras med i idrott då man tar time out för att om-mobilisera sig. Time out är att skapa en stimulansfattig plats där man kan lugna ner situationen. Den ska vara kort och följas upp av annat, nyorientering. Syftet är att barnet inte ska få uppmärksamhet för sitt negativa beteende, man bryter det och fokuserar på nytt.
Läs mer om "Time out - en nödåtgärd" som finns under fliken ”17 råd”.